EVENEMANG 2018



Gott nytt år 2018!





ÄKTA SMEDBYKROPPKAKOR
Klicka här
för Lilian Björkmans recept!


"MITT SMEDBY"
Hembygdsbok av Nils Andersson
Presentation och intervju
med författaren.
Klicka för info!



I dag är det:
 

Vädret Kastlösa

 


Historiska lämningar, minnesmärken och sällsamheter i Smedby
Samtliga bilder är klickbara att förstoras!

Forntiden
Fornlämningarna i Smedby är koncentrerade till området mellan den övre
länsvägen mot Södra Möckleby och den nedre vägen mot Degerhamn.
Stenåldern, 8000 f.Kr. - 1800 f.Kr.
Smedby var bebott redan på stenåldern. Om detta vittnar åtskilliga stenyxor och flintredskap som plöjts upp ur jorden genom århundraden. Senare inventering har kunnat konstatera lämningar efter åtta säkra stenåldersboplatser i Smedby, de flesta från periodens senare del. Den i särklass största bosättningen har en yta på 5 hektar och ligger i Nedra Västerstad. Den kan dateras till yngre stenålder. Under denna tid levde man av åkerbruk och boskapsskötsel, vilket innebar en bofast befolkning. Förekomsten av flinta visar på tidig importverksamhet från nuvarande Skåne.
Historisk lämning i Smedby Historisk lämning i Smedby Historisk lämning i Smedby Senneolitisk spjutspets funnen söder om Smedby kyrkby
Bronsåldern, 1800 f.Kr. - 500 f.Kr.
Fasta fornlämningar från bronsåldern är sällsynta. Men en vårdag 1915 hittade Emil Andersson i Klinta en sten med hällristningar när han grävde i trädgården. Den s.k. Klintastenen var över en meter hög och har troligen markerat en hövdingagrav, ca
18 meter i diameter, från äldre bronsålder. Ristningarna föreställer ett skepp med
besättning samt fyra djurfigurer och en solsymbol. Stenen förvaras numera i Statens historiska museum. En annan bortplöjd gravhög från samma tid har legat vid Lilla Smedby. Dessutom finns flera lösfynd  av bronsvapen från Smedby som ger bilden av en rik bronsåldersbygd.
Avsatsyxa av brons från Smedby, ca 1400 f.Kr. Ölands första hällristning
Klintastenen förvaras idag på Historiska museet, SHM
Klintastenens gåtfulla figurer är ett meddelande från en fascinerande mytvärld
Järnåldern, 500 f.Kr. - 1050 e.Kr.
Husgrund från JärnåldernUte på alvaret vid Storåsen, nära den östra sockengränsen, har ett antal husgrunder och spår efter hägnadssystem frånjärnåldern konstaterats. I genomsnitt har husen varit 20-25 meter långa och 7-8 meter breda. Över de låga stenväggarna har man haft en takresning som vilat på två rader av ekstolpar som varit nedsatta i kalkberget. Huvudnäringen har troligen varit boskapsskötsel. Under de första århundradena av vår tideräkning livnärde sig de öländska bönderna även av handel med romarriket. Ingen av husgrunderna i Smedby har dock blivit närmare undersökt.
Ryggad guldring från Hammarby. Romersk järnålder. Foto SHM Bågfibula från Alvlösa. Romersk järnålder. Foto SHM Remändesbeslag från Alvlösa. Romersk järnålder. Foto SHM
Järnåldersgravarna ligger huvudsakligen uppe på landborgsåsen eller på den markanta strandvallen ner mot Kalmarsund. Över ett hundratal gravar är kända i Smedby. Vid Lilla Smedby har rester av ett större gravfält delvis undersökts. Det rörde sig om både skelett- och brandgravar under flat mark. Särskilt intressant är, att man där påträffat stora koncentrationer av barngravar - av 130 konstaterade gravar var 42 barngravar. Gravfältet har använts från början av vår tideräkning och ca 1000 år framåt i tiden. Gravskicket bestod ofta av hällkistor av kalksten där de döda också fått med sig jordiska ägodelar. Järnåldersgravar har också påträffats på marker tillhörande Alvlösa och Hammarby.


Gettlinge gravfält Keramikkruka från gravfältet vid Lilla Smedby. Romersk järnålde Gettlinge gravfält Gettlinge gravfält Enkelkam, Lilla Smedby. Cecilia Bonnevier, SHM
Smedby hög ligger strax öster om landsvägen mellan Smedby och Klinta och består av själva gravhögen med sin avplanade topp, en rest sten och en stensättning. I närheten har också flera hällkistor iakttagits. Det närliggande monumentala Gettlinge gravfält ligger strax intill byn Klinta. Det tillhör egentligen S:a Möckleby socken och är en betydligt bättre bevarad fortsättning på landborgens gravbälte. Denna begravningsplats är en av de största på Öland och består av flera hundra gravar utefter en sträcka på två kilometer.
Runstenar från vikingatiden, 800 - 1050 e.Kr.
Enligt uppgift skall det ha funnits en runsten på Smedby kyrkogård. Den är numera försvunnen men var tidigare väl känd av bygdens innevånare. Enligt en beskrivning från 1820 talet skall den ha varit prydd med en korsbärande glob. Texten, som var ofullständig, löd: Östen (och N.N. reste sten) denna efter Kettil, broder sin. Gud moder h(jälpe hans ande).
I Alvlösa har tidigare funnits en runsten som ursprungligen påstås ha stått på en gravhög men som numera troligen är förstörd. Enligt en äldre avritning löd texten: Emund och Gunnar…de gjorde detta minnesmärke efter Gunne den djärve.
På Alvlösa gård finns en ännu bevarad överdel av en runsten. Den hittades 1887 i broläggningen till den nordligaste gården i Alvlösa. Runinskriptionen löper i en båge och lyder: (N.N. reste denna sten efter)...te, sin styvson. Alla tre stenarna tycks tillhöra vikingatidens senare del.
Runstenen från Smedby kyrkogård 1000-talet
Den försvunna runstenen från Alvlösa 1000-talet
Runsten på Alvlösa Gård

Medeltiden, 1050 - 1523

Ortnamnet Smedby, ”Smydaby”, dyker första gången upp 1312. Det råder ingen tvekan om att socknens nuvarande byar har medeltida ursprung. I källorna omnämns de som ”Aluarlöse”(1539), ”Hammerby”(1498), ”Klynthe”(1393), ”Parteby”(1496), ”Smedtby Lille”(1539), ”Smidhaby”(1406) och ”Södre Vestersta”(1539). Under senmedeltiden upprätthölls också Smedby härad (Smidhiaeby Haerat 1447-53), endast omtalat i Vadstena klosters jordebok. Häradet omfattade Kastlösa och Smedby socknar samt delar av Södra Möckleby. Det gick senare upp i Hulterstads härad.

Smedby medeltidskyrka
Den första stenkyrkan uppfördes på 1100-talet i romansk stil med långhus, kor och absid (en halvrund utbyggnad för högaltaret). Under medeltiden var kyrkan också försedd med två lekmannaaltaren vid långhusets östra vägg på ömse sidor om triumfbågen. På 1200-talet utökades kyrkan med ett västtorn som försågs med en portal mot söder. Fönsteröppningarna var små och de valvbågar som åtskiljde kyrkorummen trånga. Under denna tid saknade kyrkan bänkinredning eftersom församlingen åhörde mässan stående.
Smedby medeltida kyrka. Teckning från 1600-talet av Johan Hadorph 1200-talsfunten i Smedby Smedby medeltidskyrka på Öland Skiss av Smedby kyrka av Carl von Linné
Den medeltida dopfunten finns ännu kvar. Den är tillverkad på Gotland vid 1200-talets början. Den övre delen är dekorerad med en praktfull vinranka som vrider sig i ett evighetsmönster runt dopskålen (cuppan). Foten domineras av fyra mansansikten orienterade i väderstrecken. Under medeltiden var dopfuntens plats strax innanför kyrkans ingång. Dopskålens ansenliga storlek beror på att man vid det katolska dopet nedsänkte hela barnet i dopvattnet.

Gårdar i Smedby socken på 1540-talet1500-talet

Öland drabbades mycket hårt under Nordiska sjuårskriget (1663-1670) mellan Sverige å ena sidan och Danmark-Lübeck-Polen å den andra. En av krigets orsaker var Danmarks missnöje med att Kalmarunionen upplösts av Gustav Vasa. Enligt skriftliga källor från 1567 drabbades bebyggelsen i Smedby socken hårt. Då brändes hela Klinta samt hela Stora och Lilla Smedby, hela Hammarby utom ett skattehemman, ett skattehemman i Nedra Västerstad samt skattehemmanen i Parteby tillsammans med Alvlösas utjordar.

Smedby gamla kyrka i senare tid

1772 beslöt sockenstämman att väggen mellan långhus och torn skulle byggas om. I samband med arbetena 1774 rasade större delen av tornet och drog också med sig långhusets takvalv. Man lade då ett nytt innertak av trä. Tornklockan, gjuten i Stockholm 1680, hängdes därpå upp på västgaveln. Av de efterreformatoriska inventarierna som ännu finns kvar, kan nämnas predikstolen, som är snidad 1698, och altaruppsatsen från 1755.

Ett par gravstenar från 1600- och 1700-talet har tagits tillvara och tjänar numera som trapphällar på gårdar i Smedby. Troligen har de ursprungligen legat i den gamla kyrkans golv. På Alvlösa gård finns ett stenfragment med inristad text, som troligen också härrör från kyrkan. På den ena finns texten FODD L B I inristad på ett band.
Smedby gamla kyrka sedan tornet rasat. Klockan hänger på kyrkans västgavel. Teckning av John Sjöstrand 1926 Snideriarbete i ek från den gamla kyrkan. Örnen symboliserar evangelisten Johannes Denna bemålade kvinnoskulptur från den gamla kyrkan står numera i en fönsternisch Tillbedjande kvinnofigur från den gamla kyrkan Detalj av gravsten från Smedby gamla kyrka 1600-talet

1600- och 1700-talen
Fram till omkring 1720 hörde Smedby till Hulterstads härad då detta upplöstes. Socknen överfördes då till Gräsgårds härad. Smedby bestod då av sju byar.

Nedre Västerstad som var en mindre by med betesmarker ner mot sundet. Vid vattnet låg också Klovenhall, en liten men ändå fullt brukbar tilläggsplats för småbåtar.

Parteby uppe vid landsvägen låg på mager sandjord vid randen till alvaret. Till ett hemman kunde också höra utjord i en annan by. 1666 byggde en skattebonde i Parteby sin nya gård på utjordstomten i Bjärby (Kastlösa sn) och flyttade dit - detta till
Smedbyprästens förtret eftersom han då kom attbetala prästränta till Kastlösa istället.
1885 överfördes byn till Kastlösa socken.

Alvlösa (Aluerlösse 1535) hade tre skattegårdar. Byn låg öppet åt öster och med gärdet åt väster ner mot Västerstad. Alvlösa skog var jaktpark. På 1720-talet flyttade några män och kvinnor in till byn för att gifta sig; tre av dem kom från andra socknar: Kastlösa, Södra Möckleby och Ventlinge.

Lilla Smedby, även kallat Smedbylilla, har också haft ett gärde betecknat som jaktlund. Som ett slags malmbebyggelse låg i närhreten en mindre grupp enklare stugor på Hallen.

Stora Smedby innefattade kyrkan och pastorsbostället. Vid danskarnas härjningar i samband med Skånska kriget hösten 1677 blev några hemman brända här medan bönder i Klinta och Hammarby kunde komma undan genom att betala brandskatt.
På 1720-talet uppmärksammades i tingsprotokollen särskilt att kyrkoherde Suno Frodins dotter Anna Maria blivit med barn utan att vara gift, en skandal som dockfick ett lyckligt slut.

Klinta (Klynthe 1393) låg direkt under landborgsbrantens stup, därav namnet. Klinta Björke var jaktpark. Skattebonden Sven Jonsson, ”Mäster Sven”, utsågs på 1630-talet till herredagsman (motsv. riksdagsman). Han blev bl.a. böndernas talesman vid en strid rörande prästskatten.

Hammarby (Hammerby 1500) låg på en terrass med god jord ett stycke upp från Kalmarsund. Hammarby lund var jaktpark. Hamnplats var det närbelägna Gåssten.
Flertalet bönder i byn var under 1600-talet självägande och vid århundradets slut fanns här fyra väderkvarnar. Här fanns även smed, en och annan skeppare samt några båtsmän.
 Stora Smedby ägor år 1794 Klinta bys inägor år 1816 Hammarby radby år 1830, där alla de stora gårdarna är belägna öster om bygatan
Den nya kyrkan
Den gamla medeltidskyrkan revs 1851 och den nuvarande salskyrkan uppfördes året därpå i nyklassicistisk stil. Arkitekt var Johan Adolf Hawerman. Altartavlan framställde den plågade Kristus i Getsemane.
Den nuvarande altarmålningen är dock av betydligt yngre datum. Den sattes upp i samband med en omfattande restaurering av kyrkan 1951-52. Konstnären var Axel Schmidt från Båstad.

Kyrkoherdarna i Smedby församling hittar du HÄR!

Smedby nya kyrka hade ursprungliugen en sydportal 'Gånge denna kalk ifrån mig'. Kyrkans första altartavla, målad av Nils Johan Jonsson från Glömminge Votivskeppet 'Refanut' skänktes till kyrkan 1956 Predikstolen i senbarock är fortfarande i bruk
Väggmålningarna i prästgården
Den pampiga prästgården fick sin nuvarande skepnad vid 1800-talets mitt. I det lilla södra kabinettet dekorerade man då alla fyra väggarna med heltäckande målningar i klara färger. Fantasimotiven visar kontinentala stadsmiljöer med pampiga byggnader, ofta belägna vid vatten. På bilderna förekommer också fartyg, människogestalter och några enstaka djur. Scenerna inramas av dekorativa bårder. Över de tre dörrarna till rummet har man också målat lika många amoriner mot en grön botten. Den folkligt skolade konstnären var från Glömminge och målade detta samtidigt med den första altartavlan i den nya kyrkan omkring 1851. I prästgårdens hall finns också rester av väggmålningar men inte alls lika välbevarade.
Prästgården i Smedby Det södra gemaket har målningar på alla fyra väggarna Stadskvarter med kampanil vid en flod Den fantasifulla arkitekturen och alpnaturen för tanken till norra Italien Par med typiska dräkter från 1800-talets mitt
Gåsestens hamn
Porten mot havet låg vid Gåsesten, nära Hammarby. Sedan djurgårdsinrättningen införts av Johan III på 1500-talet var ölandsbönderna tvungna att hämta både ved och virke från fastlandet. 1839 förstärktes anläggningen med en robust stenkaj som 1879 byggdes till med en träbrygga. Den fortgående upplandningen av hamnen var ett stort problem som, tillsammans med anläggandet av brukshamnen i Degerhamn 1892, medförde att lastageplatsen vid 1900-talets början hade mist sin betydelse. 1915 släcktes Gåsestens inseglingsfyr och därefter användes hamnen bara av det lokala fisket.
Helge Eriksson, Minnen av Gåsesten 1991 Hamntaxa i Gåsesten för perioden 1902-1906 Den rostiga vinschen vid Gåsesten
Gårdsruinen vid Storåsen
Gården vid Storåsen
I socknens marginal, mitt ute på alvaret, ligger ännu ruinerna efter en liten gård. Här bodde vid 1800-talets slut Johanna och hennes fem barn. Mannen hade utvandrat till Amerika och lämnat familjen kvar ute på alvaret. De magra markerna var känsliga för torka och man fick då hämta sitt vatten vid den närbelägna mossen. Johanna blev värkbruten av det stränga vinterklimatet på den oskyddade heden och fick till slut flytta från gården.
Foto Stefan Svenaeus, AlltPaOland.com.

Skolor
Det äldsta skolhuset i Smedby låg vid det så kallade ”Fårtorget” i Smedby by. Folkskolebyggnaden, som ligger strax norr om kyrkan, uppfördes i slutet av 1860-talet under kantor och folkskollärare Fagerströms tid och efter hans ritningar. Vid sekelskiftet inköptes en särskild byggnad för småskoleverksamheten. Denna var belägen något längre norrut, öster om stora landsvägen. Idag ägs folkskolebyggnaden av hembygdsföreningen och tjänstgör som hembygdsgård.
Lisa Röstlund med sin klass framför Smedby småskola på 1940-talet Folkskolan. Barnens ingång var genom den lilla utbyggnaden mot skolgården där man där man också hängde av sig ytterkläderna Klassrummet i Smedby folkskola omkring 1948

Ölands Smedby IK
Idrottsklubben bildades 1947 och började med fotboll sommartid och bandy vintertid. Vid början av 1950-talet kom den unge Erik ”Icke” Svensson (1925-2013) in i föreningen som en samlande och drivande kraft med fri idrott som tydlig prioritet. Under 1953-1954 inleddes träning i blygsam skala i Sandbacken och redan på våren 1954 kunde skolelever från Smedby delta i skolmästerskap för södra Öland i Degerhamn. För att få bättre plats flyttades träningsaktiviteterna en bit ut på Stora Alvaret. Här hoppade man höjd, längd och tresteg, här löpte man olika distanser och kastade både spjut och diskus samt stötte kula. Efter hand ökade kraven och träningarna flyttades till Ankarvallen i Kastlösa. Klubben utökades med ungdomar från Kastlösa, Degerhamn och Grönhögen och resultaten förbättrades, vilket innebar att man framgångsrikt kunde delta i tävlingar både på Öland och på fastlandet. Verksamheten utökades snart med bl a tyngdlyftning och bordtennis. Efter flera framgångsrika decennier upphörde verksamheten i början av 1990-talet.
 Erik 'Icke' Svensson med unga idrottare på Ankarvallen 1956. Fr v Bo Abrahamsson, Nedra Västerstad, Ludvig Hasselbom, Bjärby, Åke Pettersson, Kastlösa, Hans Thorell, Kastlösa och Göran Hellsten, Kastlösa Gudmund Olsson, Alvlösa i höjdhoppsgropen på Alunvallen I detta stafettlopp får Smedby IK:s Pelle Strömberg (till vänster) för ovanlighetens skull se sig besegrad. Prisutdelare 'Icke' Svensson medaljerar vinnaren. Tredjeplatsen erövrades av Gudmund Olsson, Alvlösa Ett klipp ur Barometern den 28 augusti 1961

Lanthandel
Smedby har också haft egen affär. Första omnämnandet av en sådan är från 1869. Vid 1900-talets början hette socknens affärsidkare Ljung. År 1916 övertogs affären av Carl Bäckström, som var född i Västerstad. Han hade, liksom många andra, tidigare varit i Amerika och bl. a. arbetat som portier på det berömda Hotel Waldorf Astoria i New York. Rörelsen köptes av Calle Carlsson i slutet av 1920-talet. Han flyttade butiken till ett uthus söder om sitt boningshus och byggde också till ett särskilt utrymme mot söder för postexpeditionen. Calle drev affären och posten fram till 1960-talets början.
Under 1910- och 1920-talen hette butiksinnehavaren Carl Bäckström Under kriget byttes myntens koppar mot järn Calle Carlsson hade affären i sitt uthus och byggde till en liten träbyggnad som postkontor
Stubbkvarnen
Smedbys sista stubbkvarn stod ursprungligen söder om Alvlösa gård. Omkring 1920 flyttades den till byn Nedra Västerstad. Tidigare kända ägare är Daniel Nilsson, Johan Wilhelm Andersson i Alvlösa, Gustav Emil Andersson i Stora Smedby, John Olsson i Lilla Smedby och Lorentz Magnusson i Nedra Västerstad. År 1956 lät Smedby hembygdsförening med egna hantverkare demontera och flytta den till nuvarande plats uppe vid stora landsvägen, vid nerfarten till kyrkan. Kvarnen ägs sedan 1954 av Smedby hembygdsförening.

Kvarnen är idag ett viktigt landmärke i Smedby År 2015 renoverades kvarnen genomgripande och försågs då med nytt tak, ny panel och nya vingar.


Författarinnan Margit Friberg, 1904-1997


Författarinnans grav vid Smedby kyrkaMargit Friberg är Smedbys litterära röst i världenHon föddes i Smedby och växte upp i en sjömanssläkt. Gåsesten var hennes fasta punkt i livet och dit återvände hon så snart tillfälle gavs.Med stor sakkunskap har hon skildrat livet och livsbetingelserna på Öland, ibland annat tio skönlitterära romaner. Debuten skedde 1942 med Mitt liv är en våg. Den historiska bakgrunden till böckerna hämtade hon från sin egen släkthistoria,genom att intervjua människor omkring sig och genom ihärdiga studier på bibliotek och arkiv. 1986 utsågs hon till Årets Ölänning. Margit Friberg ligger begravd på kyrkogården i Smedby.

År 2002 bildades Margit Fribergsällskapet med syfte att sprida kunskap om Margit Fribergs litterära gärning. Sällskapets hemsida finner du HÄR.



Debuten 1942 var resultatet av ett tredjepris i Folket i Bilds stora romanpristävlan Rosenkind kom 1944 och var Margit Fribergs andra bok. Här hämtas inspirationen från medeltiden Margit Fribergs mest älskade bok är Vandrar-Mari från 1959. Här med Per Beckmans originalomslag Klockargården från 1962 berättar om en familj av öländska sjömansbönder och deras värld - gården och havet Herren välsignade ofta ölänningarna med strandade skepp under Den tid mörkret står, 1966 Nu seglar Adonia från 1970 skildrar livet för en sjömansfamilj, något Margit Friberg var mycket bekant med Skog har öron, mark har ögon kom 1975 och behandlar Linnés resa på Öland i juni 1741


Produktion: Öland på Internet AB